Jag sitter och kollar på Lotta på Bråkmakaregatan, och det är ju helt underbart.
Den ungen är så himla skön med alla hennes funderingar och grejer hon har för sej.
"Det är så konstigt med dej, mamma. På kvällen när vi är klarvakna så vill du att vi ska gå och
lägga oss, och på morgonen när vi är jättetrötta så vill du att vi ska gå upp."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar